På väg hem

Nu sitter vi på Kathmandus flygplats och väntar på att få boarda. Tidigare idag har vi sagt hej då till alla och städat ut lägenheten. Det känns väldigt konstigt.

Igår besökte vid Bouddnath, en stor buddhistisk stupa (helig byggnad), för andra gången. Stämningen är lite magisk där och man kan känna att det är en helig plats. Vi var där på kvällen och åt middag precis bredvid stupan. På restaurangen mötte vi två trevliga killar, en från Sverige och en från Holland som vi åt middag på. Vi satt och pratade om resor och om hur vi upplevt Nepal.

Idag åkte vi in till Thamel och sedan besökte vi Garden of Dreams, en inhängnad trädgård. Det var väldigt vackert och fridfullt där. Vi åt lunch länge och promenerade runt i trädgården efter det.

På kvällen åt vi avslutningsmiddag med Subhash och hans familj. Han bjöd oss på tandoori chicken och sa att man inte kan lämna Nepal utan att ha ätit det. Vi åkte runt till flera ställen innan han hittade ett som serverade god tandoori chicken, han tyckte det var väldigt viktigt att vi skulle hinna äta en bra innan vi åkte. Han är väldigt omtänksam :). Det slutade faktiskt med att vi åt kycklingen på A.F.C., restaurangen där jag och Maggi ätit allra flest måltider här. Det var så mysigt att sitta och äta middag ihop med Subhashs familj. Efteråt tog vi i hand med personalen och tackade för tiden här. Vi kramade Subhash och hans familj hej då och gav avskedsdricks till mannen som verkar jobba som dörröppnare på A.F.C.

När vi kom hem var det dags att säga hej då till hyresvärdarna. Vi hade köpt blommor vi gav till dem och de bjöd på kaffe. Det var fint. Vi tackade för allt de gjort för oss och sa att vi var glada över att ha träffat dem. De sa att de tyckt mycket om att ha oss där, att de skulle sakna oss och att vi var familjemedlemmar. De hängde på oss varsin blomsterkrans, ”mala”, innan vi åkte därifrån. Sådana blomsterkransar hänger man om halsen på vänner som antagligen ska ut på en resa eller som har kommit tillbaka från en. De ordnade en taxi åt oss och sa ”See you” istället för ”Goodbye”, och så åkte vi iväg.

Nu sitter vi här och äter galet dyra pistachnötter (de kostade lika mycket som en pepparstek och ett glas vin på en bra restaurang i Kathmandu), och tittar på en cricketmatch (väldigt stor sport i Nepal) på flygplats-TV:n.

Jag har längtat efter att åka hem den senaste veckan. Nepal är underbart, men den senaste veckan har jag längtat tillbaka till hygieniska Sverige och människorna där. Jag har saknat frisk luft och tystnad, och räknat ner till dagen jag får stå i en fräsch dusch.

Men nu vet jag inte riktigt hur det känns. Det var konstigt att säga hej då till människorna som betytt mycket här. Likaså att tömma lägenheten på våra saker.

Jag är så glad för tiden här. Jag har fått uppleva så mycket och jag tror att jag har förändrats en hel del. Det finns mycket jag kommer sakna härifrån och kanske framför allt den jag är här. Nepal-Helena är bättre på att ta dagen som den kommer, och njuta av livet. Jag ska försöka ta med mig den känslan hem.

Jag har verkligen trivts med att bo tillsammans med Maggi, Emma och Niko. De är fina människor och jag är glad över att ha fått tid att lära känna dem djupare. Och mig själv. Jag har lärt känna mig själv bättre också.

Nu när jag kommer hem är det inte långt tills sommarjobbet på neurokirurgen börjar, sedan är det dags för de kliniska terminerna och jag längtar faktiskt.

Men först har jag ett plan att passa.