Sjukdom och enkätkaos

Det har varit några matta dagar hemma hos oss nu med magsjuka och trötthet. I fredags blev Niko rejält sjuk med feber och magproblem etc. När han började bli bättre var det Maggis tur och efter henne Emma. Idag mår alla mycket bättre och det är skönt att se :). Jag har klarat mig bäst och har haft lite feber, huvudvärk och magproblem, men inte alls lika illa.

Det har varit en trött stämning i lägenheten och vi har mest sovit och ätit digestivekex och nudlar (de som kunnat äta). Jag är väldigt glad att vi bor flera tillsammans och inte varit ordentligt sjuka alla samtidigt, för nu har de friska kunnat ta hand om de sjuka och sett till att de fått i sig vatten och paracetamol med mera.

Vi har försökt tänka ut varför vi blivit sjuka, men det finns för många alternativ att välja ifrån: luften (vi blir helt svarta när vi snyter oss), att vi diskar i kranvatten (det känns så dumt att ta dricksvatten till det, men vi kanske får ändra oss), maten (enligt  lokalbefolkningen finns det inga hygieniska restauranger i det här området eftersom det inte finns turister) eller frukten. Hyresvärdens dotter berättade att fruktsäljarna sköljer frukten i floden för att den ska se fräsch ut. Floden är en brungrå pöl full med sopor och döda djur...

Vi spritar allt vi kan, (även äpplena numera ;p) och undviker kranvatten, men eftersom vi inte kommer kunna göra så mycket åt allt det andra hoppas vi istället att våra magar vänjer sig snart ;p.

Det känns skönt att vi har kontakt med så många fina människor här borta. Jag sa till hyresvärden att vi inte mådde så bra och då kom hans dotter ned och kollade så att vi var okej. Mr Subhash följde med oss in idag och kollade att Emma, som var lite sjuk tidigare idag, mådde bra.

Idag är hursomhelst första dagen på länge som vi gjort annat än vilat. Idag har vi äntligen fått dela ut några enkäter! (Vår studie kommer bygga på de enkäterna)

Mr Subhash (vår handledare) ringde imorse när vi fortfarande sov och undrade om vi kunde mötas vid skolan 45 minuter senare. Jag behövde duscha och köpa lite saker innan så det blev en stressig morgon med två digestivekex till frukost.

Vi åkte med Subhash till Baktaphur, en liten stad i närheten av Kathmandu, eftersom läkarstudenterna från Kathmandu Medical College läser sina första två år där. Med oss följde en man som jobbar som koordinator på KMC.

När vi kom fram till Baktaphur skulle vi bestämma hur vi skulle dela ut enkäterna. Tydligen var det svårt att få tid till att dela ut enkäterna direkt efter lektionerna så koordinatorn pratade med klassrepresentanterna och bad dem samla ihop så många klasskompisar de kunde se på lunchrasten och ta med dem till ett klassrum. Inte så vetenskapligt försökte vi förklara, men han menade att vi skulle vara glada över det vi fick.

Vi gick till klassrummet för att se hur många studenter vi lyckats få ihop. I klassrummet satt sju tjejer och en kille. Inte så bra tänkte vi eftersom vi hade tänkt få tag på sisodär hundra studenter. Men vi bad alla i klassrummet att ringa sina kompisar eller gå ut och leta rätt på fler, så klassrummet fylldes sakta men säkert. Vi bad de sitta tjejer på en sida och killar på en i ett försök att göra det lite mindre generande för dem att svara på enkätens ganska känsliga frågor (om sex och preventivmedel).

När det var 17 minuter kvar tills deras lektion skulle börja blev koordinatorn väldigt nervös och sa att nu måste ni börja dela ut, annars blir läraren, rektorn och föräldrarna arga ifall vi tar tid från lektionen.

Så vi presenterade oss själva och studien och talade om att det skulle vara helt anonymt innan vi delade ut enkäter, informationsblad och kuvert där de kunde lägga enkäterna. Fram tills dess att deras lektion startade droppade det hela tiden in fler studenter som vi fick informera snabbt. Samtidigt sprang vi runt och kontrollerade att alla fått alla papper de skulle ha och försökte se till att de inte tittade på varandras enkäter eller fyllde i dem tillsammans (vilket de flesta försökte göra i början). Förutom det försökte vi svara på frågor från studenter som räckte upp handen och samtidigt småprata artigt med koordinatorn. Eftersom det kom in ca fem nya studenter i minuten var det väldigt svårt att göra allt på en gång...

Mitt i allting kom koordinatorn dragandes med en student från en annan klass som tydligen varit utbytesstudent i Belgien och ville att vi skulle prata en stund med henne, helst på franska eftersom hon nyligen lärt sig det...

När våra 17 minuter hade gått var många fortfarande inte klara med enkäterna, men vi samlade ihop de vi kunde få tag i och sa att vi skulle hämta upp resten efter lektionen. Sedan staplade vi ut i korridoren med bultande huvud och höll tummarna för att vi i alla fall skulle kunna använda några av dagens enkäter.

Subhash höll oss sällskap i pausen (han var förresten guld värd att ha med både under utdelningen och under diskussionerna med koordinatorn). Och efter vi hämtat de sista enkäterna bjöd han  oss på lunch och skjutsade hem oss. Vi har haft sån tur med vår handledare!

Vi gick igenom enkäterna när vi kom hem och tro det eller ej, men vi hade fått lite över 100 bra ifyllda enkäter. (Wohoo!)

Resten av dagen har vi försökt pusta ut och landa lite igen. Vi åt mat på en restaurang som har god och förhoppningsvis hyfsat ren mat. Däremot är det lite roligt att de bara serverar  10 % av rätterna som faktiskt står på menyn:

”I’ll have one chicken tikka thank you.”
 – “Sorry we don’t have.”
”Well, then I’ll take pizza.”
 –“Sorry, no pizza.” 
“...ok, um, then i’ll have chicken satey??”
 – “No ma’am.”
“So…, what do you have?”
 – “We have fried rice, noudels and soup” (big smile)

 Men, men, det är ingen idé att vara petig… Soppan var i alla fall god ;).